Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.  Related Paintings of georg von rosen :. | The Explorer A.E. Nordenskiold | The Sphinx | The Prodigal Son | The Entry of Sten Sture the Elder into Stockholm | klassisk |
Related Artists:
Joseph A Kleitsch
1885-1931 Joseph Kleitsch (1885-1931) was an American painter who holds a high place in the early California School of Impressionism. Born in Banad, Hungary on June 6th, 1885, young Joseph Kleitsch was drawn to paint at the early age of seven, he later pursued his professional art training at Budapest, Munich and Paris. Influenced by his visits to the famous museums of Europe, Kleitsch continued with his love of portrait and figuritive painting after relocating to California. There he rose to the challenge of capturing his new environment's brilliant light and diverse landscape. Living in Los Angeles for a while, Kleitsch fell in love with the rustic artist village of Laguna Beach. There he painted the town's eucalyptus lined streets, the crashing waves of the Pacific coastline and the nearby Mission San Juan Capistrano. Arthur Millier of the Los Angeles Times in 1922 was quoted saying of Kleitsch "he was a born colorist; he seemed to play on canvas with the abandon of a gypsy violinist". Joseph Kleitsch died at the age of forty-nine in Santa Ana, California on November 16th, 1931.
Lorenzo Costa
Bologna 1460-Mantua 1535 was an Italian painter of the Renaissance. He was born at Ferrara, but moved to Bologna by the his early twenties, and would be more influential to the Bolognese school of painting. However, many artists worked in both nearby cities, and thus others consider him a product of the School of Ferrara. There are claims that he trained with Cosimo Tura. In 1483 he painted his famous Madonna and Child with the Bentivoglio family, and other frescoes, on the walls of the Bentivoglio chapel in San Giacomo Maggiore, and he followed this with many other works. He was a great friend of Francesco Francia, who was much influenced by him. In 1509 he went to Mantua, where his patron was the Marquis Francesco Gonzaga, and he eventually died there. His Madonna and Child enthroned is in the National Gallery, London, but his chief works are at Bologna. His sons, Ippolito and Girolamo, were also painters, and so was Girolamo's son, Lorenzo the younger (1537-1583).
Robert Brough
(1872 - 21 January 1905) was a Scottish painter born in Invergordon, Ross and Cromarty. He was educated in Aberdeen, and, whilst apprenticed for over six years as lithographer to Messrs Gibb & Co., attended the night classes at Gray's School of Art. He then entered the Royal Scottish Academy, and in the first year took the Stuart prize for figure painting, the Chalmers painting bursary, and the Maclame-Walters medal for composition. After two years in Paris under J. P. Laurens and Benjamin-Constant at Julian's atelier, he settled in Aberdeen in 1894 as a portrait painter and political cartoonist. A portrait of Mr. W. D. Ross first drew attention to his talent in 1896, and in the following year he scored a marked success at the Royal Academy with his Fantaisie en Folie, which he bequeathed to the National Gallery of British Art (now the Tate gallery). Two of his paintings, Twixt Sun and Moon and Childhood of St. Anne of Brittany, were at the Venice municipal gallery. Brough's art was influenced by Henry Raeburn and by modern French training, but it strikes a very personal note. Brough died from injuries received in a railway disaster in 1905.